vart klämmer skon?
Fastän jag har världens bästa liv, men en underbar familj + släkt och sjukt fina vänner som alla ger mig kärlek i vått och tort så är det något i hjärtat som tynger ner. Men jag har ingen aning om vad det är. Är det kanske saknaden efter dig, - ditt smittande skratt, dina värmande ord och tryggheten som gör så att det svider som in i helvette. Eller vad är det? För det går inte en enda dag utan att jag tänker på dig, inte en! och ändå har det gått fyra fucking år!
Varför kan jag inte bara inse att du inte kommer komma tillbaka och förstå att du har det så mycket bättre där du är nu än vad du hade det här hos oss de sista åren. Jag vill inte gråta mer, jag orkar inte. Men det är allt jag kan göra för annars gör det så otroligt mycket ondare.
Du var och kommer alltid vara min förebild.
Varför kan jag inte bara inse att du inte kommer komma tillbaka och förstå att du har det så mycket bättre där du är nu än vad du hade det här hos oss de sista åren. Jag vill inte gråta mer, jag orkar inte. Men det är allt jag kan göra för annars gör det så otroligt mycket ondare.
Du var och kommer alltid vara min förebild.
Kommentarer
Trackback
